Människokroppen är till sin natur ungefär som ett uppladdningsbart batteri: först ackumuleras energi (under vila, sömn) och sedan avges den (under arbete, aktiviteter). Men den moderna världen är utformad på ett sådant sätt att den ständigt håller oss i ett tillstånd av förändring: du måste ha tid att göra det här, träffa den där kunden, du måste svara på ett samtal, ett e-postmeddelande, ett sms, ett meddelande på telefonen osv.

När dessa irriterande faktorer blir för många bryts balansen mellan energianhopning och energiförbrukning: en person blir snabbare trött, mindre produktiv och bränner sedan ut sig.

Psykologer slår larm: det finns så många uppmärksamhetsstimulanser i moderna storstäder att människors biorytm helt enkelt inte kan hålla jämna steg med denna rytm! Vår kropp kan inte låta bli att reagera på sådan stimulans med en ”övermänsklig” rytm, särskilt som den är nästan konstant och extremt påträngande!

Det moderna livets rytm slår oss som en piska och tvingar oss att röra oss och därmed leva och andas (bokstavligen och bildligt talat) allt snabbare. Vi känner av rytmens påfrestningar på jobbet, i staden och till och med hemma (!), för när vi kommer hem sätter vi på tv:n med den dånande rytmen av reklam och stänger av den först när vi ska sova.

Är det då inte konstigt att människor i denna medicintekniska tidsålder brinner ut som juleljus när de är 40 eller 50 år gamla?

Det visar sig alltså att vi alla rusar genom livet från måndag till måndag och sticker ut våra tungor som jakthundar. Men vilken sorts djur förgiftar vi? Men om man tänker efter blir det klart vilket slags djur det är, även om slutsatsen är en besvikelse, en stor besvikelse…

Den moderna människan är en ”flämtande människa”, som en jägare som springer oavbrutet. Även hans andning är frekvent och ytlig, och detta är ”rädslans andetag”. Vi måste alltså erkänna att vi helt enkelt har glömt bort hur man andas normalt och fullt ut.

Det största problemet för den moderna människan är att vi inte kan stanna upp, stänga av oss från allting och hämta andan. Människor som drivs halvt ihjäl av den livsrytm som den moderna civilisationen dikterar har helt enkelt förlorat förmågan att vila.

Och detta är så viktigt. Utan ordentlig vila kan man inte arbeta normalt. Om vi tar hänsyn till att den moderna genomsnittsmannen är en arbetsnarkoman, vilket innebär att han neurotiskt strävar efter resultat, så är vila, verklig och fullständig vila, livsviktig för honom, annars kommer han att få problem. Och han vet inte hur man vilar.

En ond cirkel skapas: om en person inte vet hur han skall vila kan han inte få styrka, och om han inte kan få styrka kan han inte förverkliga sina planer, och om han inte förverkligar sina planer ökar önskan att förverkliga dem, så han slutar att vila överhuvudtaget, och som en följd av detta blir det mindre och mindre styrka kvar, så att han går rakt in i neurosen.

Regler för vila: varför, hur, när och hur mycket?

Hur kan man undvika att bränna ut sig på vägen mot ambitiösa mål? Receptet är enkelt. För att uppnå fantastiska resultat utan att förlora styrka måste du kombinera arbetsbelastning och vila på ett smart sätt. Utmana dina förmågor, ställ dig själv inför svåra uppgifter – annars fastnar du på ett ställe och kan inte nå toppen. Men efter en svår period ska du alltid ge din kropp och hjärna tid att återhämta sig.

Som studier visar försökte världens bästa idrottare inte uppnå resultat genom svett och blod. I stället varvade de systematiskt mycket hård träning med perioder av lätt ansträngning och återhämtning. Liknande metoder användes av briljanta uppfinnare, konstnärer, författare och vetenskapsmän. Dr Mihai Csiksentmihai fann att de smartaste hjärnorna i historien antingen gick till sitt arbete med stor entusiasm eller övergick till fullständig avslappning och återhämtning.

Att växla arbetsbelastning med vila förebygger inte bara kreativ utbrändhet och kognitiv nedgång, utan ger också bränsle till banbrytande idéer och upptäckter.

Här finns en allmän konsekvens som är gemensam för nästan alla stora intellektuella och kreativa människor, oavsett område:

1. Fördjupning: fullständig inkludering med ett djupt och oföränderligt fokus;
2. Inkubation: en period av vila och återhämtning då de inte tänker på arbetet alls;
3. Insikt: uppkomsten av ögonblick av typen ”eureka”. Det är uppkomsten av nya idéer och mentala framsteg.

Om du har hamnat i en återvändsgränd är det bäst att ta en liten paus, även om det verkar kontraproduktivt. Tänk tillbaka på vad du gjorde när du plötsligt hade svaren på svåra problem i huvudet? Chansen är stor att du inte ens försökte lösa dem då. Det är mycket troligare att du bara dagdrömde medan du duschade eller tog en promenad i parken.

Lin-Manuel Miranda, författare till den framgångsrika Broadwayföreställningen Hamilton, beskriver det så här: ”En bra idé kommer inte till dig när du gör en miljon saker samtidigt. En bra idé kommer i stunder av avkoppling. På eftermiddagen, eller när du klottrar i din anteckningsbok, eller när du leker trainspotting med din son. När din hjärna är på andra sidan”.

Våra undermedvetna avslöjanden börjar komma fram först när vi stänger av den medvetna hjärnan.

Hur vilar man på rätt sätt och med fördel?

Det finns många olika typer av rekreation, och alla är inte lika bra. Att sitta på sociala medier är till exempel inte alls lika givande som en promenad i parken. Om du har lite tid och vill använda den på ett fruktbart sätt, välj något från den här listan:

• Ta en promenad. Det är det perfekta sättet att få lite distraktion och stimulera ditt kreativa tänkande. Även om du inte kan gå ut (t.ex. för att det är vinter ute), kommer några varv runt kontoret eller fem minuter på löpbandet ändå att göra dig gott;
• Kommunicera med naturen. Att gå i frisk luft och beundra det vackra landskapet kommer att förbättra ditt välbefinnande, växla från stress till ett lugnt tillstånd och ställa in din hjärna på kreativa uppgifter;
• Meditera. Man kan prata länge om fördelarna med meditation. Utan att gå in på detaljer kommer du att känna extraordinär mental klarhet, bli mer produktiv, lugn och fokuserad;
• Ordna ett möte med vänner. Att känna sig enad med andra har en betydelsefull effekt på stressfysiologin. Bland de positiva effekterna av sociala kontakter finns ökad variabilitet i hjärtfrekvensen, vilket gör att nervsystemet övergår till återhämtningsläge och frigör hormoner som oxytocin och vasopressin som har antiinflammatoriska och antioxidativa egenskaper;
• Ta en tupplur. En kort lugn timme på mindre än 30 minuter hjälper till att återställa energin och förbättra koncentrationen till kvällen. Men kom ihåg att en tupplur på dagen inte kan ersätta en god natts sömn.

Hur ofta ska vi vila?

Tänk på att vila så snart din kropp ger dig en signal. Ta gärna pauser under dagen, särskilt om du sitter fast eller känner dig väldigt trött. Ju intensivare arbetet är, desto oftare bör du ta pauser.

Ett oändligt arbete utan tillräcklig vila är minst sagt ineffektivt och i värsta fall farligt för hälsan.

Det exakta förhållandet mellan arbetsbelastning och vila beror på individuella val och arbetsförhållanden. Men idealet är att växla mellan block av 50-90 minuters intensivt arbete och pauser på 7-20 minuter. På så sätt kan du bevara den fysiska, kognitiva och känslomässiga energi som krävs för höga prestationer.

Helgerna är också viktiga. Oavsett vad du gör måste du ha minst en ledig dag varje vecka. Offra aldrig din årliga semester heller.

Som regel gäller: variera alltid långa perioder av arbetsstress med långa perioder av vila.

På både helger och semestrar kan du glömma jobbet. Låt det bli en fullständig fysisk och mental omställning, fördjupa dig i aktiviteter som du tycker är avkopplande och stärkande.

Och slutligen, lyssna alltid på din kropp. Ta gärna ledigt mitt i veckan om du känner dig utmattad. Då och då behöver du ta ledigt från jobbet för att kunna göra ditt bästa arbete senare.